Årets första tävling i internationellt mete blev den s.k. Halacska Open som årligen styrs upp av den eminente tävlingsledaren Johan Tikkanen vid den normalt sett starkt strömmande Arbogaån. Vid denna upplaga var det däremot snarast vinden som var stark. I år var strömmen lite speciell eftersom vattnet bara släpptes på längs motsatta sidan vilket gav upphov till en bakvattenström som gjorde att vattnet närmast land strömmade åt ”fel” håll på vissa platser.

Första dagen hamnade jag ganska långt uppströms på ett område där bolo levererat ett par bra resultat under senare år. Även om det nappade friskt även på TP så var snittet bättre på bolo-platsen. Där fiskade jag mitt nya Maver Jurassic MX5 som är ett fantastiskt lätt men samtidigt urstarkt bolospö. Mina dryga 24 kg räckte till första dagens högsta vikt.

Andra dagen satt jag på sektionen längre nedströms som varit minst sagt trög första dagen och även om vindarna avtagit något från gårdagen så kunde man önska att de avtagit ytterligare ett par m/s. Fiskade TP genom hela tävlingen men även om det kom upp betydligt mer fisk på denna sektion andra dagen så verkade fisken stå parkerad på vissa peggar. Efter tre timmar fick jag en kort rusch av skimmers som räckte till dryga 5 kg och en fjärdeplats på sektionen. Sammantaget hamnade jag på en tredjeplats.

Andra dagens pegg

Swedbait har under en tid arbetat fram ett helt nytt tillskott till det redan breda sortimentet för braxmäsk som till skillnad från övriga varianter är mörkare till färgen. Det har fått namnet Black Bream men även om det i huvudsak är anpassat för fiske efter brax och skimmers så har testfiske visat att det är ett utmärkt allroundmäsk. Det råder inget tvivel om att detta kommer bli en ny storsäljare!

Black Bream

Det var inte året första fiskepass men förhoppningsvis årets kyligaste. Vid ankomsten var det -1 °C och blåste jämnt och stadigt så jag funderade för ett kort ögonblick om det ens var värt att försöka. Inte så mycket för att jag inte trodde det skulle nappa utan snarast för huruvida jag skulle stå ut. Självfallet valde jag att fiska men såhär i efterhand så var det väl inte någon av de trevligaste fisketurerna jag upplevt.

Idag var det feeder som stod på agendan och tur var väl det så man kunde hålla händerna undanstoppade mellan nappen. Mäsket för dagen var, som så många gånger förr, den gamla trotjänaren VM-Belgien.

Laddad med VM-Belgien.

Det dröjde inte innan första nappet men vinden och kylan gjorde det jobbigt att fiska i dag. Inte oväntat nappade enbart mört, men snittvikten var bra.

Viken

Efter bara någon timmes fiske kändes en varm dusch betydligt mer lockande än att stirra på en spötopp.

Dags att ge upp.

Nu har isarna i närområdet börjat ta rejält med stryk så snart är man som metare inte längre hänvisad till isfria fläckar här och var. För ett par år sedan hade jag ett smått fantastiskt fiske vid Fyrisåns mynning redan i början på mars. Min förhoppning idag var att återupprepa detta. Satt som vanligt ute på bryggan och fiskade TP.

Fyrisåns mynning – Flottsund.

För att göra en ganska kort historia ännu kortare så kan man säga att fisket aldrig riktigt kom igång idag. Isen låg kvar ute på sjön och den allmänna känslan var att det fortfarande är aningen tidigt innan det släpper. Men snart så släpper nog både isar och fiske!

En handfull småttingar blev det.

Februari är måhända årets knepigaste månad när det kommer till mete. Nu är det inte lätt att hitta isfria ställen som samtidigt hyser fisk. Fyrisån är kanske inte känt som ett fiskrikt vatten och visst är det betydligt trögare under vintern men faktum är att det är ett vatten där man faktiskt kan få några firrar såhär års.

Fyrisån 17 februari.

Äntligen sammanföll ledighet med någon enstaka plusgrad vilket bara kunde betyda en sak – säsongspremiär!

Valde att testa en sträcka i Fyrisån som alltsom oftast brukar vara isfri. Mycket riktigt så fanns där inte en gnutta is. Idag fick det bli en påse MVDE Super Match och 11,5 m take-a-part.

Nappade, lite smått otroligt, redan första utlägget vilket resulterade i en miniborre. Omkring 90 minuter senare hade jag fått omkring 25-30 fiskar ganska lika fördelat på mört och abborre. Helt OK för att vara mitt i vintern.

Så var, med största sannolikhet, årets sista fiskepass avklarat. En aning blåsigt men vinden kompenserades av ett par plusgrader. Både vinden och värmen var nog nödvändiga idag för vid ankomsten var den intilliggande båthamnen täckt av ett tunt islager.

Endast rullspö idag.

Bättre snittstorlek än vanligt.

Vissa kanske har siktet inställt på skinkpimpel men för egen del så fick det bli ett sedvanligt metepass. Bortsett från vinden så var det en behaglig tur med 3-4 grader i luften. Fantastiskt att det går att meta med framgång såhär års. Vill minnas en tid för länge sedan då årets sista metetävlingar gick i augusti!

Fläskmört lagom till julbordet!

Oavsett om julen inkluderar något fiske eller ej så hoppas jag alla får en trevlig sådan och ett gott nytt år!

Så länge plusgraderna varar kvarstår möjligheten att ägna sig åt ett par timmars trevligt mete. Satsade denna gång på ett liknande upplägg som senast med en plats för take-a-part och en annan för rullspö (slider) 28 m ut.

Det började exakt som senast, det vill säga med småmört på rullspöplatsen. Ungefär 20 mörtar senare testade jag TP-platsen men det var stendött. Efter ytterligare 15-20 mörtar på rullspö testade jag återigen att fiska TP. Fick napp efter en liten stund, som vanligt var det en bättre mört. Den följdes av ännu en men jag kände direkt att något inte stod rätt till. Det brukar nämligen aldrig vara lite halvsegt fiske på TP på den här platsen utan antingen är det stendött eller så nappar det omedelbart. Mina farhågor besannades när en 3-kilos gädda smög efter nästkommande mört. Efter det hade jag inte fler napp på den platsen. Däremot fanns det som alltid gott om fisk längre ut. Bara att hoppas att detta inte var sista chansen.