I början av juni begav vi oss ut för att försöka överlista den mytomspunna rudan. Vicktor gav sig iväg en dag i förväg för att reka och känna av temperaturen på fisket. Och den var god. Redan efter ett par timmars fiske darrar flötet till och Vicktor landar den första rudan, en klart godkänd fisk på 1600+ men det visade att det skulle komma större fiskar under kommande dygnen. Även sutarna var ivriga att besöka både håv och mäskplats. Mäsket som brukades denna natt var Amfetabream.

Fisket fortskred genom natten i samma anda och ytterligare två fina rudor landades varav en fick vara med på bild.

Dagen efter anländer jag till platsen taggad som få efter Vicktors fina svit. Vi bestämde oss för att köra samma taktik men med en justering på mäsket eftersom även sutarna var så väldigt sugna på Amfetabream. Valet föll på en välbekant Swedbaitblandning men med en del tillägg. Det visade sig vara rätt väg att gå. Färre sutare men mkt mer ruda. Jag landar en ruda efter ganska kort tid som tyvärr är felkrokad men endå att kvitto på att ruda är och mumsar på mäskplatsen. Vi hade 10 st bekräftade rudor men tyvärr bara 6 landade men å andra sidan vi fiskar ju ruda en art som kan driva den mest tålmodige specimenfiskare till vansinne.  Att se en planerad satsning gå i lås på ett sådant sätt är något magiskt och att se dessa mytiska fiskar vicka ner mot djupet igen. Att meta ruda med matchspö och flöte är något väldigt speciellt det är vi slående överens om.